Kate Karsten och Mikael Reuter:

Termer och uttryck i årsredovisningar

Språkbruk 4/1990

Artikeln finns även i Mikael Reuters bok Översättning och språkriktighet och har ingått i Språkbruk 1990:4. Artikeln är uppdaterad den 23 november 1998.

Den svenska versionen av finländska företags årsberättelser riktar sig inte längre bara till svenskspråkiga aktieägare och samarbetsparter i Finland, utan vi måste också räkna med dotterbolag, moderbolag, kunder, leverantörer, investerare och andra intressentgrupper i Sverige. Det är därför viktigt att språket och terminologin i de finländska företagens svenska årsberättelser inte i onödan avviker från redovisningsspråket i Sverige. Samtidigt måste vi naturligtvis beakta bokföringslagstiftningen och börsrekommendationerna i Finland. Problemet är bara att också dessa är översatta, och översättningen är inte alltid invändningsfri. I sak bör rekommendationerna naturligtvis följas, men felaktigheter i översättningarna kan knappast vara bindande för de finländska företagens svenska information. Sedan bokföringslagstiftningen totalreviderats 1997 har problemen i varje fall blivit mindre än tidigare.

Den terminologiska översikten nedan beaktar förhållandena i både Sverige och Finland. Det bör i varje fall påpekas att vissa definitioner, framför allt av nyckeltalen, brukar variera från företag till företag. De definitioner som ges här är alltså i vissa fall bara riktgivande.

En ny bokföringslag och bokföringsförordning har trätt i kraft i början av 1998. Terminologin och bestämmelserna i dem har beaktats i framställningen nedan.


Årsredovisning/årsberättelse (vuosikertomus)

Ett företags helårsrapport innehållande resultaträkning, balansräkning och styrelsens redogörelse för årets verksamhet, oftast kompletterade med mer omfattande information om företagets och de enskilda enheternas verksamhet. I Sverige används termen årsredovisning, i Finland vanligen årsberättelse men i allt större utsträckning också årsredovisning. I Sverige kallas styrelsens redogörelse för årets verksamhet förvaltningsberättelse och i Finland verksamhetsberättelse. Den officiella delen – verksamhetsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen – utgör i Finland bokslutet. Man talar om att upprätta (laatia) ett bokslut.


Koncern (konserni)

En ekonomisk enhet under gemensam ledning (koncernledning) bestående av två eller flera juridiskt sett självständiga företag, vanligen aktiebolag (koncernbolag, koncernföretag). I ett koncernförhållande har ett av företagen, moderbolaget/moderföretaget, genom avtal, andelsinnehav eller aktieinnehav ett bestämmande inflytande över de övriga koncernföretagen. Moderbolaget har ofta också en betydande andel i det ekonomiska resultatet av dotterföretagets verksamhet. En koncern skall enligt lagen upprätta ett koncernbokslut.


Dotterföretag (tytäryritys)

När ett företag har bestämmande inflytande i ett annat företag (dvs. normalt när det äger mer än femtio procent av aktierna i det andra företaget), är det senare dotterföretag/dotterbolag till det förra.


Intresseföretag (osakkuusyritys) och ägarintresseföretag (omistusyhteysyritys)

När ett företag äger minst 20 och högst 50 % av aktierna i ett annat företag är det senare enligt allmänt (även rikssvenskt) språkbruk ett intressebolag eller intresseföretag i förhållande till det förra. I den nya finska bokföringslagen har man introducerat den nya termen ägarintresseföretag som i princip avser det som traditionellt har kallats ett intresseföretag, medan intresseföretag definieras som ett ägarintresseföretag där den som äger en andel på 20­50 % dessutom har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen av företaget.
Innehav på mindre än 20 % är minoritetsposter (vähemmistöosuus) i företaget.


Samföretag, joint venture (yhteisyritys)

Ett företag som ägs gemensamt, vanligen till lika stora delar, av två företag, ofta i skilda länder. Det har i Sverige kallats joint-venture, gemensamägt företag, samägt företag eller samriskföretag. I Finland har vi lanserat termen samföretag, ett ord som också har spritt sig till Sverige och används av bl.a. massmedierna där. Termen samföretag användes från början främst om företag i vilka den andra parten var sovjetisk. I dessa företag var emellertid äganderätten sällan fördelad 50/50, eftersom sovjetisk lag inte tillät sådana arrangemang. I dagens Ryssland kan emellertid utlänningar äga också mera än 50 procent av ett företag.


Bolagisering (yhtiöittäminen)

ombildning av mindre enheter i en koncern, t ex ett affärsområde eller en enhet, till ett självständigt aktiebolag.


Nyckeltal (tunnusluku)

Ekonomiska nyckeltal, relationstal (jämförelsetal) anger måttet på den ekonomiska situationen i ett företag. Det finns mått på bl.a. effektivitet, finansiering, likviditet, soliditet och räntabilitet.
Underlaget för beräkning av nyckeltalen finns normalt i företagets ekonomiska redovisning. Nyckeltalen används bl.a. för att jämföra olika företag sinsemellan.


Rörelseresultat (liiketulos)

I resultaträkningsschemat i den nya bokföringsförordningen används inte termen rörelseresultat, utan där talas om rörelsevinst (-förlust), på finska liikevoitto (-tappio). Rörelsevinsten redovisas efter avdrag för rörelsekostnader, avskrivningar och nedskrivningar. Det tidigare finländska begreppet driftsbidrag (försäljningsvärdet minus rörelsens kostnader, dvs. rörelseresultat före avskrivningar) används inte längre. I en resultaträkning finner vi vinsten/förslusten med olika bestämningar på flera olika rader: rörelsevinst, vinst före extraordinära poster (voitto ennen satunnaisia eriä; detsamma som vinst efter finansnetto, tulos rahoituserien jälkeen), vinst före bokslutsdispositioner och skatter (voitto ennen tilinpäätössiirtoja ja veroja) och slutligen räkenskapsperiodens vinst (tilikauden voitto). De olika resultaten används som utgångspunkt, när man räknar ut olika slag av relationstal, bl.a. nyckeltal. Det viktigaste resultatet är vanligen vinsten/förlusten före bokslutsdispositioner och skatter, eftersom bokslutsdispositionerna och skatterna bara påverkar det beskattningsbara resultatet. Nettoresultatet, dvs. resultat redovisat efter dispositioner och skatt, är egentligen avsett enbart för skattemyndigheten och säger föga om företagets faktiska resultat.


Tillgångar/eget kapital och skulder, aktiva/passiva (vastaavaa/vastattavaa)

De två sidorna i balansräkningen kallas i Finland av tradition aktiva och passiva (vastaavaa/vastattavaa). Aktiva motsvaras i Sverige av tillgångar och passiva av eget kapital och skulder, ibland också eget kapital, avsättningar och skulder. I den nya bokföringsförordningen har aktiva delats upp i bestående aktiva (pysyvät vastaavat) och rörliga aktiva (vaihtuvat vastaavat). Bestående aktiva delas i sin tur upp i immateriella tillgångar (aineettomat hyödykkeet), materiella tillgångar (aineelliset hyödykkeet) och placeringar (sijoitukset). Rörliga aktiva består av omsättningstillgångar (vaihto-omaisuus), fordringar (saamiset), finansiella värdepapper (rahoitusarvopaperit) samt kassa och bank (rahat ja pankkisaamiset).


Anläggningstillgångar (käyttöomaisuus)

Tillgångar som är avsedda att stadigvarande användas i rörelsen under flera år. I Sverige skiljer man mellan finansiella anläggningstillgångar, dvs. värdepapper och långfristiga fordringar, och materiella anläggningstillgångar, t.ex. byggnader och maskiner. I Finland omfattar anläggningstillgångarna främst de materiella tillgångarna men även immateriella rättigheter och utgifter med lång verkningstid, som alltså kunde klassificeras som finansiella tillgångar. Begreppet anläggningstillgångar nämns i bokföringslagen och är enligt den liktydigt med de tillgångar som hör till bestående aktiva, det begrepp som används i schemat för balansräkningen i förordningen, där termen anläggningstillgångar inte förekommer.


Omsättningstillgångar (vaihto-omaisuus)

Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att omsättas (försäljas eller förbrukas) inom kortare tid. I svensk redovisning omfattar omsättningstillgångar även det som i Finland kallas finansieringstillgångar (se nedan). Detta bör vid behov beaktas vid information riktad till Sverige.


Finansieringstillgångar (rahoitusomaisuus)

Termen finansieringstillgångar används inte i Sverige, utan dessa tillgångar ingår där i omsättningstillgångarna. Det är därför skäl att precisera dem i en not som finansiella omsättningstillgångar. I dem ingår likvida medel, värdepapper som innehas tillfälligt och kortfristiga fordringar som förfaller inom ca 1 år. Begreppet finansieringstillgångar nämns i bokföringslagen men används inte i det schema för balansräkningen som ges i förordningen.


Dividend/utdelning
(osinko)

Utdelning till aktieägarna av en del av företagets vinst. Observera att termen dividend inte används i Sverige, där man bara talar om utdelning.


Direktavkastning
(efektiivinen tuottoprosentti)

Bland de finska nyckeltalen förekommer "efektiivinen tuottoprosentti" definierat som utdelning (dividend) i procent av börskursen på aktien. Det skall inte översättas med "effektiv avkastningsprocent", utan den svenska termen är direktavkastning eller direkt ränta. Den effektiva avkastningen (interna räntan) på ett värdepapper uttryckt som årsränta beaktar inte bara inköpspris och utdelning utan också eventuella kursvinster och kursförluster.


Räntabilitet / avkastning på eget kapital
(ROE; oman pääoman tuotto l. tuottoprosentti)

Resultat efter finansnetto och skatt i procent av genomsnittligt eget kapital, vanligen justerat för emissioner (osakeantioikaistu).


Avkastning/räntabilitet på sysselsatt kapital
(ROI; sijoitetun pääoman tuotto l. tuottoprosentti)

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital avser balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive latent skatt i obeskattade reserver.


Avkastning/räntabilitet på totalt kapital
(ROA; kokonaispääoman tuotto l. tuottoprosentti)

Resultat efter finansnetto plus räntekostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.


Soliditet
(vakavaraisuus, omavaraisuus)

Eget kapital + minoritetsandel + (obeskattade) reserver i procent av balansomslutningen.

OBS! Absolut inte "självförsörjningsgrad" i den här bemärkelsen.

Nästan men inte helt samma betydelse som soliditet har termen solvens. Solvens är emellertid snarast en juridisk term: att det föreligger solvens innebär att företagets tillgångar täcker skulderna. För att soliditet skall kunna sägas vara för handen bör tillgångarna emellertid också täcka det egna insatskapitalet.


Likviditet
(maksuvalmius) För likviditet finns det två mått, kassalikviditet och balanslikviditet. Kassalikviditeten (quick ratio) uträknas som finansiella omsättningstillgångar (finansieringstillgångar) i procent av kortfristiga skulder, medan balanslikviditeten (current ratio) uträknas som omsättningstillgångar (i Finland omsättningstillgångar + finansieringstillgångar) i procent av kortfristiga skulder.


Avskrivningar
(poistot)

Avskrivningarna kan vara planenliga (suunnitelman mukaiset), bokföringsmässiga (kirjanpidolliset) och kalkylmässiga (laskennalliset). Planenliga avskrivningar (kallas också avskrivningar enligt plan, bl.a. i nya bokföringsförordningen) förutsätter en plan för hur en nyttighet skall avskrivas över tiden, vanligen en viss procentsats räknat på det ursprungliga anskaffningsvärdet under t.ex. tio år. Man kan också räkna en ekonomisk brukstid (livslängd) för nyttigheten och avskriva den under den tiden. Bokföringsmässiga avskrivningar är avskrivningar som görs också i affärsbokföringen. För att avskrivningar skall godkännas enligt finsk skattelagstiftning måste de göras också i bokföringen. Kalkylmässiga avskrivningar är kalkylmässiga kostnader som baserar sig på beräknade återanskaffningsvärden och fördelas på en beräknad livslängd.
Linjär avskrivning = en nyttighet avskrivs med lika belopp för varje tidsperiod.
Maximiavskrivningar enligt näringsskattelagen utgörs av skattemässigt högsta tillåtna avskrivning på en nyttighet. Avskrivningssatserna anges ofta i procent i redovisningen eller bokslutskommentarerna.
I vissa fall och speciellt när resultatet tillåter kan en nyttighet avskrivas över plan, vilket betyder att man det specifika året gör en större avskrivning än man tidigare planerat och därvid avviker från planen.
Överavskrivning överstiger den företagsekonomiskt erforderliga avskrivningen t.ex. till följd av ålder eller slitage. Motsatsen är här underavskrivning, som alltså understiger den företagsekonomiskt erforderliga avskrivningen.
När man avviker från de normala avskrivningsprinciperna i företaget redovisas avvikelserna som en kumulativ differens, dvs. den ackumulerade avskrivningsdifferensen, som sedan ytterligare brukar specificeras i bokslutskommentarerna. Termen avskrivningsdifferens används inte i Sverige, och motsvaras i praktiken av överavskrivning.


Avsättningar
(pakolliset varaukset) och reserver (vapaaehtoiset varaukset)

Den nya bokföringslagstiftningen skiljer mellan avsättningar (pakolliset varaukset) och reserver (vapaaehtoiset varaukset). Motsvarande skillnad görs i svensk bokföring. Både avsättningar och reserver tas upp bland passiva (eget kapital och skulder) i balansräkningen. Observera alltså att vi inte på svenska skall tala om "obligatoriska reserver" och "frivilliga reserver", än mindre om obligatoriska eller frivilliga reserveringar. Termen reservering, som i den gamla bokföringslagstiftningen felaktigt användes i betydelsen reserv eller avsättning, hänför sig till resultaträkningen och avser detsamma som avsättning till reserven eller ökning av reserven. Motsatsen är att lösa upp en reserv eller andra fonderade medel. Olika slag av reserver är t.ex. lagerreserv (varastovaraus), investeringsreserv (investointivaraus) och kreditförlustreserv (luottotappiovaraus; okänd i Sverige). Till avsättningarna hör bl.a. avsättningar för pensioner (eläkevaraukset) och skatteavsättningar (verovaraukset).


Balansomslutning
(taseen loppusumma)

Balansräkningens sista rad. Bör inte kallas "balansräkningens slutsumma".


Täckningsbidrag
(kate, katetuotto)

Täckningsbidraget från en viss verksamhet el.dyl. är detsamma som skillnaden mellan särintäkterna och särkostnaderna, dvs. bidraget för täckning av samkostnader och vinst. Mer allmänt är täckningsbidraget skillnaden mellan intäkter och rörliga kostnader, dvs. bidraget för täckning av fasta kostnader och vinst. Försäljningsbidraget (myyntikate) är skillnaden mellan omsättning och rörliga kostnader.


Leverantörsskulder, skulder till leverantörer
(ostovelat)
Kundfordringar (myyntisaamiset)

Obs. två s i leverantörsskulder. Uttrycket skulder till leverantörer säger bättre vad det är fråga om. Det är också det som används i bokföringsförordningens balansschema. Ett slags motsats till leverantörsskulder är kundfordringar (myyntisaamiset), som tidigare i Finland kallades försäljningsfordringar.


Inkomster och utgifter
(tulot ja menot), Intäkter och kostnader (tuotot ja kustannukset)

Skillnaden mellan å ena sidan inkomster och utgifter, å andra sidan intäkter och kostnader är att de senare periodiserats till en viss period, t.ex. ett räkenskapsår. Om ett företag köper en maskin för fem miljoner mark och använder maskinen i fem år, är utgiften för maskinen under inköpsåret fem miljoner mark, medan kostnaden är en miljon mark om året.


Noter
(liitetiedot)

I noter till bokslutet redogörs för bokslutsprinciperna och olika detaljer som hänför sig till resultaträkningen och balansräkningen. Också motiveringar till att sättet att ställa upp bokslutet har ändrats och uppgifter om rättelser som har gjorts i förhållande till det föregående bokslutet anges i noter.


Finansieringsanalys
(rahoituslaskelma; obs! inte kalkyl i detta fall)

En finansieringsanalys anger förändringar i den finansiella ställningen och utgör ett sammandrag av betalningsflödet under året i ett företag. En kalkyl är en uträkning som görs inför ett projekt el.dyl. I detta fall är det alltså frågan om en analys som görs i efterhand. ­ Begreppet finansieringsanalys nämns inte i den nya bokföringslagstiftningen, och vissa delar av det som nämns nedan kan tas upp i noter.

Olika poster i finansieringsanalysen:

Tillförda medel (varojen hankinta/lähteet)

Anmärkning: I bank- och finanssammanhang motsvaras "varojen hankinta" av funding eller kapitalanskaffning (som alltså inte är poster i finansieringsanalysen i bokslutet).

Intern finansiering, internt tillförda medel (tulorahoitus)

Finansiering med

  • beskattade vinstmedel
  • obeskattade vinstmedel (lagerreserver, investeringsreserver, anläggningsreserver)
  • avskrivningsmedel (avskrivningar på anläggningstillgångar)

Nyckeltalet självfinansieringsgrad definieras som bruttokassaflöde dividerat med bruttokassaflöde minus nettokassaflöde och anger hur stor del av företagets nettoinvesteringar som finansierats internt.

Använda medel (varojen käyttö)

Löner och lönebikostnader (palkat ja henkilösivukulut/sosiaalikulut; obs! inte "personalbikostnader"). Lönebikostnader är kostnader som uppstår i och med löneutbetalningen (arbetsgivaravgifter mm). Lönerna kan indelas i löner för arbetad tid (työssäolopalkat, työajan palkat) och löner för semester och sjuktid (loma- ja sairausajan palkat).

Resultatregleringar (siirtosaamiset/siirtovelat) Poster som innehåller fordringar och skulder som berör räkenskapsårets verksamhet men som förfaller till betalning följande räkenskapsår. Kallas inom finländska försäkringsbolag transitoriska fordringar och skulder.

Extraordinära intäkter och kostnader (satunnaiset tuotot ja kulut) I svenska årsredovisningar, liksom oftast hos oss, preciseras dessa intäkter och kostnader i noterna och utgör då vanligen realisationsvinster och andra intäkter och kostnader som inte direkt kan klassificeras som rörelseintäkter eller rörelsekostnader. Enligt den svenska föreningen för auktoriserade revisorer (FAR) är extraordinära intäkter och kostnader i första hand sådana som är rörelsefrämmande och sällsynta och som därmed inte skall få påverka det operativa resultatet, dvs. rörelseresultatet. De skall också vara väsentliga för att redovisas separat.


Enheter inom företaget

Division – affärsområde – rörelsegren – resultatenhet – affärsenhet etc. är alla beteckningar i ett företags organisationsschema. De avser en enhet inom företaget på en viss nivå. Man kan inte ge några allmängiltiga regler för hur det skall vara, det måste varje företag diskustera och komma fram till. Huvudsaken är att strukturen är enhetlig, dvs. att alla stora enheter benämns lika och alla mindre enheter benämns lika. Exempel: Divisionen xx består av x stycken affärsenheter. En tumregel är att ordet division framför allt syftar på en organisatorisk enhet, medan affärsområde och rörelsegren mera tar fasta på verksamhet inom en viss branch (affärsområde kan också ha en geografisk dimension). Obs! Ordet bransch bör undvikas när det gäller enheter i företagets organisation, det har nämligen en allmängiltig betydelse och måste i en koncern alltid definieras som koncernbransch, eller "branschen xxx i koncernen". Benämningarna grupp och industrigrupp bör undvikas som beteckningar för enheter inom ett företag, eftersom de ofta också används i betydelsen koncern (jfr att koncern på engelska är group).

Resultat- och affärsenheterna är vanligen mindre enheter som tillsammans ordnas under en större helhet, t.ex. ett affärsområde, en rörelsegren eller division.


När det går bra eller dåligt

Lågkonjunktur/högkonjunktur (tillstånd)

Depression (särskilt djup lågkonjunktur)

Obs! "Lama" kan översättas med dels lågkonjunktur, dels depression. Det som på 1970-talet kallades lama var inte någon depression utan en lågkonjunktur eller konjunktursvacka, men den ekonomiska krisen under förra hälften av 1990-talet kunde enligt nationalekonomisk expertis betecknas som en depression. I Sverige är ordet depression emellertid sällsynt i ekonomiska texter när det gäller moderna förhållanden.

Konjunktursvacka (när det går ner för att förhoppningsvis snart gå upp igen)

Konjunkturnedgång, -försämring/-uppgång, -förbättring (rörelse i en riktning)

Djupdykning (när det går neråt med fart och kanske upp igen)

Recession = tillbakagång (taantuma)

Avmattning = när uppgången eller överhettningen i en bransch börjar avta

Återhämtning = när lågkonjunkturen börjar svänga uppåt


Diverse andra uttryck

Extra bolagsstämma (inte "extraordinarie")

Först-in-först-ut-principen, fifu-principen (eng. fifo). Principen nämns på svenska i bokföringslagen, men har ingen direkt finsk motsvarighet (i finska texter talas det ofta om fifo-periaate).

Antal anställda (henkilöstön määrä)

Rättvisande bild (oikea ja riittävä kuva, true and fair view, kallas även riktiga och tillräckliga uppgifter, oikeat ja riittävät tiedot)


Variation

Texterna i årsberättelser blir lätt stereotypa med ofta återkommande uttryck. Det är därför bra att variera så gott det går. Här är några tips:

Köpa/förvärva, sälja/avyttra (i synnerhet när det gäller företag och verksamheter talar man oftast om att förvärva och avyttra)

Var/uppgick till/utgjorde

Ökning/uppgång/stegring/tillväxt

Minskning/sänkning/nedgång/fall/reduktion/nedskärning (dock helst inte nedskärning av personal)

Öka/stiga/gå upp/växa

Minska/sjunka/falla/rasa/göra en djupdykning

Sänka/nedbringa/reducera/skära ned (dock inte skära ned personal)

Jämfört med/sedan/från (året innan)

Året innan/året före/året förut/föregående år. I delårsrapporter kan i fjol användas, men var noga med vilket år som åsyftas.

Finsk-svensk ordlista

aineelliset/aineettomat hyödykkeet
aineet ja tarvikkeet
alipoisto
arvonalentuminen
arvonkorotus
arvonkorotusrahasto
arvostusperiaatteet
bruttokate
current ratio
efektiivinen tuottoprosentti
materiella/immateriella tillgångar
material och förnödenheter
underavskrivning
nedskrivning
uppskrivning
uppskrivningsfond
värderingsprinciper
bruttobidrag
balanslikviditet
direktavkastning
elinkeinoverolain sallimat enimmäispoistot maximiavskrivningar enligt näringsskattelagen, skattemässigt högsta tillåtna avskrivningar
eläkevaraukset
emoyhtiö
ennakkotiedot
enimmäispoistot
FIFO-periaate
avsättningar för pensioner
moderbolag
preliminära uppgifter
maximiavskrivningar
fifu-principen, först in först ut
hallituksen toimintakertomus styrelsens verksamhetsberättelse (i Sverige: förvaltningsberättelse)
hankinta-arvomenetelmä
hankintameno
hankintamenomenetelmä
henkilösivukulut
henkilöstön määrä
hyödyke
investointivaraus
jaksottaminen
järjestelyerät
kate (tuotto)
förvärvsprincipen
anskaffningsutgift, i Sverige anskaffningsvärde
förvärvsmetoden
lönebikostnader
antal anställda
tillgång
investeringsreserv
periodisering
bokslutsdispositioner
täckningsbidrag
kertynyt poistoero ackumulerad avskrivningsdifferens, i Sverige ackumulerad överavskrivning
keskeneräiset hankinnat
keskeneräiset tuotteet
kiinteä kustannus
kirjaaminen
kirjaamisperusteet
kirjanpidolliset poistot
kirjanpidossa tehdyt poistot
kirjata
kokonaispääoman tuotto; ROA
konserni
konserninjohto
konsernisuhde
konsernitase
pågående nyanläggningar
varor under tillverkning
fast kostnad
bokföring (oftast)
bokföringsgrunder
bokföringsmässiga avskrivningar
bokföringsmässiga avskrivningar
ta upp, bokföra
avkastning/räntatbilitet på totalt kapital
koncern
koncernledning
koncernförhållande
koncernens balansräkning, koncernbalansräkning
konsernitilinpäätös
konsernituloslaskelma
koncernbokslut
koncernens resultaträkning, koncernresultaträkning
konserniyritys, -yhtiö
korkeasuhdanne
korottomat velat
kulut
kustannukset
koncernföretag, -bolag
högkonjunktur
icke räntebärande skulder
kostnader
kostnader
käyttökate driftsbidrag; i Sverige: rörelseresultat före avskrivningar
käyttöomaisuuden poisto
käyttöomaisuus
käyttörahasto
laatia (tilinpäätös)
avskrivningar på anläggningstillgångar
anläggningstillgångar
dispositionsfond
upprätta (bokslut)
lama lågkonjunktur, konjunktursvacka, depression
laskennalliset poistot
laskennallinen vero(velka)
laskusuhdanne
liikearvo
liiketalousyksikkö
liiketapahtuma
liiketoiminta-ala
liiketulos
liikevaihto
liitetiedot (tilinpäätöksen)
luottotappiovaraus
lyhytaikaiset velat
maksimipoisto
maksuperuste
maksuvalmius
matalasuhdanne
menekki
menot
merkitä
muuttuva kustannus
myyntikate
myyntisaamiset
määräysvalta
kalkylmässiga avskrivingar
latent skatt(eskuld)
lågkonjunktur
goodwill, äv. affärsvärde
affärsenhet
affärshändelse
division, affärsområde, rörelsegren
rörelseresultat
omsättning
noter (till bokslutet)
kreditförlustreserv
kortfristiga skulder
maximiavskrivning
kontantprincipen
likviditet
lågkonjunktur, konjunktursvacka
avsättning
utgifter
teckna (aktier); ta upp (en post)
rörlig kostnad
försäljningsbidrag
kundfordringar
bestämmande, inflytande
noususuhdanne
högkonjunktur, konjunkturuppgång, konjunkturförbättring
oman pääoman tuotto; ROE
omarahoitusaste
omavaraisuus
omistussuhteet
omistusyhteysyritys
osakeantioikaistu
osakkuusyritys, -yhtiö
ostovelat
pakollinen varaus
palkat ja henkilösivukulut/ sosiaalikulut
peruskirja, peruskirjanpito
piilevä vero
piilovaraus
pitkäaikaiset velat
pitkävaikutteiset menot
räntabilitet / avkastning på eget kapital
självfinansieringsgrad
soliditet
ägarförhållanden
ägarintresseföretag
justerad för emissioner
intresseföretag, -bolag
leverantörsskulder, skulder till leverantörer
avsättning
löner och lönebikostnader
grundbok, grundbokföring
latent skatt
dold reserv
långfristiga skulder
utgifter med lång verkningstid
poistoero avskrivningsdifferens, i Sverige överavskrivning
poistot
purkaa (varaus)
pysyvät vastaavat
pääjohtaja
pääkirja, pääkirjanpito
quick ratio
rahastoida
rahoitusarvopaperi
rahoituslaskelma
avskrivningar
upplösa (reserv)
bestående aktiva
vanl. koncernchef
huvudbok, huvudbokföring
kassalikviditet
fondera
finansiellt värdepapper
finansieringsanalys
rahoitusomaisuus finansieringstillgångar, finansiella omsättningstillgångar
rahoitustapahtuma finansiell transaktion
rahoitustuotot ja -kulut finansiella intäkter och kostnader, finansnetto (summan)
rahoitusvarat
ROA; kokonaispääoman tuotto
ROE; oman pääoman tuotto
ROI; sijoitetun pääoman tuotto
saamiset
sairas- ja loma-ajan palkat
satunnaiset tuotot ja kulut
siirtosaamiset
siirtovelat
sijoitetun pääoman tuotto (ROI)
finansieringstillgångar
avkastning/räntabilitet på totalt kapital
avkastning/räntabilitet på eget kapital
avkastning/räntabilitet på sysselsatt kapital
fordringar
löner för semester och sjuktid
extraordinära intäkter och kostnader
resultatregleringar
resultatregleringar
avkastning/räntabilitet på sysselsatt kapital
sijoitukset placeringar (i värdepapper o.dyl.); investeringar (i anläggningar o.dyl.)
sosiaalikulut
suhdannelasku
suhdannenousu
suhteellinen menetelmä
suoriteperuste
suunnitelman alittava poisto
sociala kostnader
konjunkturnedgång, -försämring
konjunkturuppgång, -förbättring
klyvningsmetoden
prestationsprincipen
underavskrivning, avskrivning under plan
suunnitelman mukaiset poistot planenliga avskrivningar, avskrivningar enligt plan
suunnitelman ylittävä poisto
taantuma
överavskrivning, avskrivning över plan
recession
tarkastelu (tilinpäätöksen) kommentarer (till bokslutet), bokslutskommentarer
tasapoisto
tase
taseen loppusumma
tasekirja
tehdyt poistot
linjär avskrivning
balansräkning
balansomslutning
balansbok
bokföringsmässiga/bokförda avskrivningar
teollisuusryhmä division, affärsområde, rörelsegren, industrigrupp
tililuettelo
tilinavaus
kontoplan
ingående balans
tilinpäätöksen tarkastelu bokslutskommentarer, kommentarer till bokslutet
tilinpäätös
tilinpäätössiirrot
tilintarkastus
bokslut
bokslutsdispositioner
revision
toimiala division, affärsområde, rörelsegren (om enheter i företag); bransch (allmänt)
toiminnallinen tulos rörelseresultat, äv. operativt resultat
toimintakertomus verksamhetsberättelse (jfr hallituksen toimintakertomus)
tosite verifikation
tulorahoitus intern finansiering, internt tillförda medel
tulos ennen tilinpäätössiirtoja/varauksia ja veroja resultat före bokslutsdispositioner och skatt(er)
tulos rahoituserien jälkeen (rörelse)resultat efter finansnetto/ finansiella poster
tuloslaskelma resultaträkning
tulosyksikkö resultatenhet
tulot inkomster
tuloutus (varauksen) upplösning (av reserv)
tunnusluku nyckeltal
tuotot intäkter
tytäryhtiö dotterbolag
työajan palkat, työssäolopalkat löner för arbetad tid
ulkopuoliset palvelut köpta tjänster
vaihtuvat vastaavat rörliga aktiva
vaihto-omaisuus omsättningstillgångar
vakavaraisuus kapitaltäckning (kreditinstitut); soliditet (ekon.); solvens (jur.)
vapaaehtoinen varaus reserv
varastovaraus lagerreserv
varaus se pakollinen v., vapaaehtoinen v.
varausten purkaminen upplösning av reserver
varojen hankinta tillförda medel (i finansieringsanalysen);
kapitalanskaffning, funding
varojen käyttö använda medel (i finansieringsanalysen)
varojen lähteet tillförda medel (i finansieringsanalysen)
vastaavaa aktiva, i Sverige tillgångar
vastattavaa passiva, i Sverige eget kapital och skulder
vastuusitoumukset ansvarsförbindelser
verotetut voittovarat beskattade vinstmedel
verottamattomat voittovarat obeskattade vinstmedel
verovaraus skatteavsättning
vieras pääoma främmande kapital, skulder
voitto vinst
voittovarat vinstmedel
voittovarojen tilille jätetään i ny räkning överförs
vuosikertomus årsredovisning, årsberättelse
vähemmistön osuus minoritetsandel
välittömät verot direkta skatter
yhdistelmämenetelmä poolningsmetoden
yhdistelylaskelma sammanställningsdokument (koncernbokslutet)
yhteisyritys samföretag, joint venture
yhtiöittäminen bolagisering
yhtiöittää bolagisera
ylikurssirahasto överkursfond
ylimääräinen yhtiökokous extra bolagsstämma
ylipoisto överavskrivning