Läsguide

Uppslagsord

Artiklarna inleds med uppslagsordet, dvs. det rubrikord som står i större typsnitt överst i artikeln.

Uppslagsform

Uppslagsordet ges vanligen i grundform, dvs. för verben infinitiv (antaa, tulla) och för nominala ord nominativ singularis (auto, hyvä, se, kaksi). I vissa fall kan uppslagsformen vara en annan, t.ex. pluralis om ordet används i pluralis, som sakset ’sax’ och häät ’bröllop’.

Uppslagsord med siffra framför

Vissa uppslagsord har en siffra framför sig. Det anger att ordet är homonymt med ett annat uppslagsord, dvs. det finns två likalydande ord med skilda betydelser, t.ex.

1. kuusi ’gran’
2. kuusi ’sex (6)’

Bruklighetsangivelser

Efter uppslagsordet står ibland en svensk förkortning. Det är en stil- eller bruklighetsangivelse (t.ex. vard, provins) och används om de svenska ekvivalenterna representerar neutral stil eller på annat sätt avviker stilmässigt. Det finska ordet urho t.ex. har en högtidlig klang medan den svenska motsvarigheten hjälte är neutralt.

Vetenskapliga namn

För uppslagsord som syftar på djur- och växtarter och liknande ges den vetenskapliga benämningen, t.ex. haahka.

Något om valet av uppslagsord

Uppslagsorden är till största delen hämtade ur Kielitoimiston sanakirja och strävan är att spegla det centrala ordförrådet i modernt finskt allmänspråk.

Bland uppslagsorden finns också

• en hel del ortnamn (t.ex. Ruotsi, Ruotsinpyhtää)
• vissa förkortningar (EU, DVD, LED)
• en del namn på myndigheter både i Finland och Sverige (Poliisihallitus - Polisstyrelsen, Asuntovirasto - Boverket)

Om böjningen av de finska uppslagsorden

Uppslagsorden är i regel försedda med en indexsiffra som anger vilken böjningstyp ordet hör till. Böjningstabellerna hittar du i omtexten till Kielitoimiston sanakirja: böjningstyperna i Tabell över böjningstyper och stadieväxlingstyperna i Stadieväxlingstabell.

Sist i rubrikraden står i regel en liten ruta i blått med bokstäverna KS. Det är en länk till motsvarande artikel i Kielitoimiston sanakirja. Där kan du få mer information om det finska ordet och också kontrollera bl.a. hur ordet böjs. Om symbolen KS saknas finns ordet inte med som uppslagsord i Kielitoimiston sanakirja.

Till toppen

Ekvivalenter

Betydelseangivelser

Efter uppslagsordet står de svenska motsvarigheterna till det finska ordet. I de allra enklaste artiklarna finns det en enda ekvivalent, men ofta är ekvivalenterna fler och då står det ofta en betydelseangivelse framför eller en angivelse om t.ex. stil eller bruklighet, som t.ex. för uppslagsordet laiva.

(alus) fartyg -et =;

(vars hist) skepp -et =;

(pieni) båt -en -ar

Om betydelserna skiljer sig mer från varandra indelas artikeln i betydelsemoment med hjälp av siffror, som t.ex. hillo. Vid behov kan dessutom bokstäver tas till hjälp, som i artikeln selvä.

Böjningsangivelser

För de svenska ekvivalenter som är substantiv anges böjningen med hjälp av ändelser:

fartyg -et =
klock|a -an -or

Likhetstecknet (=) anger att obestämd form pluralis är lika med obestämd form singularis.

Om ekvivalenten är flerledad står ett taiv framför böjningsändelserna:

dåligt väglag (taiv -et)

Det visar att också det första ledet ska böjas: den bestämda formen lyder det dåliga väglaget

Markeringen används också när det är ett annat ord än det sista som böjs:

spotlight på skena (taiv spotlight|en -er)

För verbekvivalenterna anges böjningen med indexsiffrorna 1–4. Genom att klicka på siffran kommer du till en tabell som visar hur ordet böjs. För de regelbundna böjningarna 1 till 3 ges exempelord och i tabell 4 finns en lista över oregelbundna verb där du kan leta upp verbet.

Adjektiv- och adverbekvivalenter som har oregelbunden komparation (t.ex. bra - bättre - bäst) har indexsiffra fem.

Konstruktionsuppgifter

För en del ekvivalenter, framför allt för verb men i viss utsträckning även för adjektiv och substantiv, finns det konstruktionsuppgifter inom parenteser. Där ser du vilken preposition ordet konstrueras med eller om det konstrueras utan preposition, t.ex.

tro (jhk på ngt)
pressa (jtak [på] ngt)
ge (jklle jtak ngn ngt t. ngt till ngn);

Om ett objekt är obligatoriskt visas detta med ngn/ngt utan parentes.

ge ngn service

Till toppen

Bruklighet

I ordboksartiklarna förekommer en hel del förkortningar som anger i vilka sammanhang ord och uttryck används. Sådana angivelser kan gälla t.ex.

• fackområde (tekn, lääk, mus osv.)
• stilvärde som vardaglig (ark) eller högtidligt (ylät)
• bruklighet som nedsättande (halv) eller föråldrat (vanh)
• regional bruklighet finlandssvenskt - sverigesvenskt (suomr, ruotsr, Suom, Ruots)

I artikeln ryhmänjohtaja ser vi t.ex. att uppslagsordet har olika svenska motsvarigheter i militär terminologi och i allmänspråk.

Vanligen står angivelsen framför ekvivalenten (ancyluskausi), men om ett ord hör både till allmänspråket och till exempelvis ett fackområde kan den vara placerad efteråt (pakkoajatus).

ancyluskausi (geol) ancylusperiod
pakkoajatus tvångstank|e -en -ar (myös psyk ja lääk)

Alla förkortingar med förklaringar finns i förkortningslistan.

Till toppen

Exempel

Många av ordboksartiklarna innehåller ett rikt exempelmaterial med svenska översättningar. Exemplen visar hur uppslagsordet används i olika betydelser och hur de kan översättas till idiomatisk svenska. Översättningsförslagen kan vara ett eller flera till ett och samma finska exempel. Varje översättning markeras med en rund punkt, här exempel ur artikeln laiva.

Esimerkkejä/Exempel

• laiva on ankkurissa
• båten är förankrad;
• båten ligger för ankar;

Du kan dölja och ta fram exemplen genom att klicka på pil höger och pil ner.

I de svenska exempelöversättningarna har verb i infinitiv böjningskoderna 1–4 om verbet ska böjas i tempus i finit form. Indexsiffrorna fungerar som länkar till böjningstabellerna.

• käydä hölkkäämässä
• ge4 sig ut och jogga1;
• ta4 en joggningsrunda

I vissa fall inleds en artikel direkt med exempel utan några ekvivalenter, s.k. nakna exempel. Sådana används om ett uppslagsord inte har någon direkt ordmotsvarighet på svenska. Ett exempel på en sådan artikel är elävästi.

Till toppen

Hänvisningar

Ordboken innehåller en hel del hänvisningar mellan olika artiklar. Hänvisningarna kan ha formen ks. xxx och då får du den information du sökte helt och hållet på ett annat ställe i ordboken (t.ex. helakkuus). Ofta leder hänvisningen till tilläggsinformation och då har den formen ks. myös xxx (t.ex. pelastuslaitos). Hänvisningarna är klickbara länkar.

Utöver hänvisningarna till andra artiklar innehåller ordboken en hel del hänvisningar till s.k. översättningsmodeller. Modellerna är fem till antalet och består av texter som beskriver hur du kan översätta vissa svåröversatta ordtyper. Hänvisningarna har formen ks. myös käännösmalli # (1-5) och leder till början av rätt text.

Här kommer du också till översättningsmodellerna

Till toppen

Något om skiljetecken

Kommatecken och semikolon

I artiklarna används kommatecken för att skilja synonyma ekvivalenter åt medan semikolon används för att särskilja ekvivalenter med olika betydelsenyanser.

Parenteser och hakparenteser

Runda parenteser anger ett alternativt uttryckssätt och används framför allt i exempel.

• loppu menee valtiolle
• staten tar (får) resten;

Också konstruktionsuppgifter omges av runda parenteser (se ovan).

Hakparenteser anger att ett element kan utelämnas.

• taivas meni pilveen
• det mulnade [på]

Till toppen

Förkortningar

Finska

Svenska

Till toppen